Deus Ex / PC



Deus Ex är den titeln som gjorde att jag förstod att RPGn inte behövde vara isometriska. En genre överskridande titel som med sitt spelsug gjorde att den bäste föll för dess charm.

Det gav en involverande story, bra kontroll och enorm variation ibland rollspelsmomenten.

Vad gäller storyn...

Spelet utspelar sig i en mörk framtidsvärld där en livshotande epidemisk sjukdom, grey death sprider sig världen över. Ett vaccin finns, men reserveras för de rika och viktiga. Vanligt folk får svårt att överleva och tilltron till regeringen sjunker. Terroristorganisationer med mål att bekämpa regimen och hjälpa folket bildas, samtidigt som krigen på gatorna ökar.

Man antar rollen som JC Denton, agent för antiterroristorganisationen UNATCO. Under sina uppdrag för UNATCO lindas JC in i en konspiration som får honom att tvivla på vad UNATCO egentligen står bakom och om han verkligen kan lita på att det han gör är rätt.

Rent grafiskt så var spelet helt okej, även om det idag är under kritik. Gamla Unreal motorn som körde spelet hade redan vid release kännts aningen gammal.

Spelet är ett FPS som även tar in RPG element. Man samlar på sig poäng som man i sin tur investerar på olika färdigheter. Det kan vara t.ex träffsäkerhet eller hacking möjligheter. Sen finns även så kallade Augmenations" som man kan förbättra karaktären med. Dessa läggs direkt in på ens kropp. När ens "augmentation" är igång, så drar den energi från dig, vilket gör att man enbart kan ha dom igång temporärt.

Som spel sett så är det ruggigt bra, med en känsla som övergår det vanliga i genren. Sedan Deus Ex kom så har nästan FPS/RPGn blivit en sub-genre i sig.

Det kan hända dock att man flippar sig fram i spelets dialoger, och detta är nånting som man senare ångrar. Detta då mycket av vad som sker i spelet utgår från det du pratar med olika karaktärer.

Som spel sett så är det så gott som komplett. Det har ett spelsug som får en att vilja spela om det om och om igen. De minus som finns är att grafiken (redan när spelet kom) är lite fyrkantig och tråkig. Men även om grafiken är åldersstigen så räddas det av stämning och story.


Slutkommentar:

Deus Ex är en klassisk titel som än idag är diskuterad. Mest pga dess förmåga att ge olika valmöjligheter genom allt som sker i spelet. Men oxå för att det helt enkelt är svårt att sluta, fast det till slut blir en rejäl utmaning.
Detta är en titel som alla fans av FPS & RPG bör spela.




Baldurs Gate 2 -Shadows of Amn / PC



RPG scenens krönte konung heter Baldurs Gate. Detta enorma spel har bidragit till RPG genren vad Doom gjorde för FPS och Command & Conquer gjorde för RTS. Det har definierat genren helt enkelt.

Från början...

Spelets story är en härligt episk som får dig att ta dig över hela Forgotten Realms. Med ett galleri av NPCs som alla blir påverkade av hur du gör dina val, så känns miljöerna och stämningen tipp topp.

Du kan prata med många om att följa med din grupp äventyrare, och därmed ändra förutsättningarna drastiskt.

Handlingen tar vid där den slutade i Baldur's Gate. Protagonisten, (som själv skapas genom att man väljer yrke, utseende, attribut) är en gudason, nämligen sonen till Bhaal, mordets gud. Spelaren och ett par av spelarens vänner från det föregående spelet blir frihetsberövade av en ond magiker vid namn Jon Irenicus, som verkar ha ett särskilt intresse för spelkaraktärens dolda potential. I fångenskap utför den onde magikern ett antal grymma experiment på protagonisten och dennes halvsyster Imoen, i strävan efter nyckeln till den dolda potentialen i deras gudomliga blod. Experimenten blir dock störda av en eskalerande konflikt mellan magikerns lokala bihang och ett skrå av tjuvar i staden. Spelaren måste nu ta tillfället i akt att bryta sig ut från fängelsehålan. Trots flykten är problemen inte över, Irenicus tillfångatar nämligen Imoen, som är protagonisten mycket kär, och försvinner därefter spårlöst. Nu ligger Amn öppet för utforskning av spelaren på sin jakt efter sin kidnappade vän och hämnd på Irenicus.



Stämningen i spelet är total, även fast man spelar ur ett isometriskt perspektiv. Ljudbilden är något som imponerar, då spelet känns väldigt levande. Grafiskt sett så är spelet inte i 3D, men det har å andra sidan fått spelet att bli betydligt mer detaljerat. Det känns som att varje detalj av spelet har omsörjts av utvecklarna, och inget lämnats åt slumpen.

Allt som allt, så är hela upplevelsen mäktig och det är väldigt svårt att slita sig från spelet. Till och med spelet tipsar om att man bör ta en rast från och till bara för att inte sitta för länge framför datorn.

Jag har försökt hitta något som jag kan anmärka på rent kritiskt, men hittar inget. Spelet är så komplett och välutvecklat att om man hittar några blunders så glömmer man bort dom snabbt. Skulle väl vara att man inte kan välja upplösning i den mån man vill (men även det har fixats sen dess)


Det är sällan ett spel kommer som funkar att spela nästan 10 år senare. Men Baldurs Gate är ett sådant spel. Just pga att utvecklarna inte gjort spelet i 3D tror jag fått det att hålla. Sen att storyn och stämningen i spelet är så bra gör sitt till oxå.

Spelet har även en sak som kännetecknar ett riktigt bra spel. Spelsuget.

Du kan spela igenom spelet för att sedan efter ett år vilja spela igenom det igen, bara för att se vad man hittar och hur storyn artar sig.

En kul detalj är att man kan ändra på ens figurs bild (dvs lägga in bild på dig själv) och t.o.m ändra ljuden. Dvs spela in nya ljud för de aktioner man utför i spelet.


Slutkommentar:

Detta spelet har allt och lite till. Du får story som involverar, action och roliga dialoger med en obönhörligt härlig stämning och atmosfär. Det enda som är minus är att man måste ha tid för spelet. Detta är inte något åtta timmars spel som klaras av på en kväll. Vill man utforska allt så räcker spelet vääääldigt länge.

Så gillar du rollspel, så är detta rollspelens krönte konung.





Slutbetyg:


Civilization 4 / PC



Civilization serien på pcn är en monumental bit av min barndom, men jag ska ändå försöka hålla mig så opartisk som möjligt.

Civilization 4 (och de tidigare oxå för den delen) handlar i mångt och mycket om att erövra världen. Om det så må vara med krig, diplomati, kultur eller vetenskap. Spelet lämpar sig såväl för den utforskande typen som för den strategiske krigaren. Du börjar med en settler (nybyggare) och från den bygger du upp det riket du vill ha. Du väljer även vad du ska forska inom, och kan exempelvis redan ha radio på 1700 talet. Allt är upp till dig.

Det är detta som är tjusningen med spelet; det är verkligen upp till dig, och varje omgång är olik den andra. Detta tillsammans med spelets turbaserade form gör det verkligen ett tillbaka lutande spel där man verkligen enbart gör vad man tänkt ut att göra.

Grafiskt sett är kanske inte Civilization 4 ett revolutionerande spel, men i jämförelse med andra turbaserade spel så ligger det hästlängder före. Det har en överskådlig blick över hela världen, där du kan zooma in och ut som du vill.
Ljudmässigt så är det även starkt, med en välproducerat ljudbild och även voice over varje gång man gör en upptäckt. Dessutom av ingen mindre än treekie idolen Leonard Nimoy.

Spelbarheten är komplett. Detta spel är som gjort att spela om och om igen. Och jag tror nästan det är ett av skälen till varför Civ spelen inte görs varje år. Folk vill verkligen köra skiten ur dom.

Det är ett sånt där spel som man alltid har installerat, och som man alltid kan köra. När alla andra spel kommer och går så ligger det gamla civ spelet med.

Jag har försökt att hitta några fel med spelet, men kunde egentligen inte säga mer än att det först var ganska ooptimerat. Det kunde vara ryckigt på den bästa datorn, men efter ett par patchar så är detta inte heller ett faktum längre.

Nej, så har du antingen leklusten av att hitta på klassiska underverk, nöje av att utrota civilisationer, att med list och diplomati göra din röst hörd, att med din kultur och dess yttringar erövra världen eller helt enkelt vara först ut i rymden, så ÄR detta spel något för just dig.

Det är strategiskt om du vill att det ska vara det, eller bara utforskande om du vill det.

Detta spelet är verkligen skälet till varför många många människor fortfarande sitter framför pc:n och spelar.


Slutkommentar:

Sofistikerat yttre, smart inre. Har allt som en gamer vill ha. Gillar du inte turbaserade spel, ge det en chans. Gillar du turbaserade spel....tja då äger du redan detta :)






SLUTBETYG:

 


 


Super Cars / Amiga (Retro)



För många många år sedan fanns en spelmaskin som hette Amiga. På amigan fanns det drivor och åter drivor av spel. Och en av spelen hette Super Cars.

Super Cars var ett bilspel i top-view format. Man styrde sin bil runt en bana där alla medel var tillåtna. Man kunde skjuta missiler, lägga minor och uppgradera bilen altl eftersom. Det fanns ett för den tiden stort utbud av olika bilar att välja från, och man fick helt enkelt göra allt för att vinna. (Lägg minor i multiplayer läget var en klassiker)

Grafiken som på denna tid kan ses som sparsam, var ändå fröjdfull och gjorde sitt jobb. Dessutom så hade spelet ett av tidens bästa ljud och musik. Musiken domderade ju snart man fick se Magnetic Fields logga (utvecklarna), och fick en att inse att detta inte var vilket spel som helst. Sedan att spelet i sig hade bra ljudeffekter vid hanteringen av bilarna, fick en att ytterliggare inse spelets kvalitet. Sen att bilarna tog skada och behövdes ses över i verkstan då och då var oxå ett moment som gjorde att man försökte köra smartare och smartare.

Det var röj från start. Men spelet vann ytterliggare användare i sin multiplayer del. Det fanns inget roligare än att jaga sin polare och slänga ut minor så mycket man kunde för att få ut dessa. Alternativt köra på snabbhet och helt enkelt dra ifrån. Däremot så var det lopp banor, så man fick se upp varvet man kom tillbaka. Ens minor var farliga för en själv oxå. Det kunde förvisso bli repetativt efter ett tag, och svårighetsgraden steg markant, men var ändock ett bra spel.

För alla som sitter med en gammal enhet, alternativt sitter med en amiga emulator, så är detta spel ett måste. Det fanns alltså en tid innan, Grid, Colin Mcrae och Need for Speed.


Slutkommentar:

Vill ni ha ren bilaction, men med bra uppgraderingsmöjligheter, och tillsammans med den underbara ljudbilden så är Super Cars till amigan ett måste.




SLUTBETYG


Super Mario Galaxy / Wii



Super Mario Galaxy är plattformsspelens messias. Detta kan inte understrykas tillräckligt. Har man en Nintendo Wii, så SKA man ha Super Mario Galaxy.

Kontrollerna är följsamma och Mario följer minsta vink. Miljöerna är härligt mysfluffiga i sann Nintendo anda. Något som även är värt att nämna är ljudet/musiken, som även om den är barnslig i sig, ändå passar perfekt för spelet.

Själva historien i sig, är samma gamla vanliga. Bowser tar Prinsessan, och Mario ska fixas biffen, genom att flyga ut i hela Super Marios universum. Flyga runt bland många olika typer av planeter med härlig variation av stil. För övrigt så måste jag nämna grafiken. Det är inte ofta som grafiken på Wii är fin, men denna gång så är det verkligen så.

Dom har tagit hand om varenda färg och effekt som Wii enheten klarar av, och utnyttjat enheten till max.

Om man ska nämna några mindre bra saker så är det först och främst speltiden. Man kan säkerligen klara av spelet enbart på ett par timmar. Dock tack vare den stora variationen bland de olika världar man flyger runt till, så finns en viss omspelbarhet i Super Mario Galaxy.

Men har man en gång satt sig ner med spelet så spelar man verkligen rakt igenom. Det är helt enkelt svårt att hejda sig.



Slutkommentar:

Super Mario Galaxy är ett mångt och mycket fulländat spel, för barn som för vuxna. Man får uppleva många olika typer av spelmoment i många olika spelmiljöer. Spelberoendet som snabbt skapas tas dessvärre snabbt slut då spelet är avklarat. Men å andra sidan kan man starta spelet lite när som helst....just bara för att köra lite lite till ;)





SLUTBETYG



Football Manager 2005 / PC



Som första recension, så börjar vi med ett udda val. Nämligen Fm 05...

 


Efter att ha skapat Championship Manager serien, tog nu SiGames och böt namn och utgivare. Detta resulterade i Football Manager (namnet Championship Manager ägs av Eidos), ett eminent spel, med enormt stor databas över spelare och klubbar över hela världen.

 

Upplägget är som vanligt, ta över ett lag, och börja sedan mixtra, med taktik, laguppställning, träning, och allt annat som finns tillgängligt att peta på. Detta spel lever mycket på att den som spelar det, är mycket intresserad av fotboll, då annars statistiken kan kväva även den mest spelsugne. Nyheterna i detta års version är först och främst mind games, som är ett sätt att påverka andra tränare.

Grafiken och ljudet, är som alltid i denna serie ganska tafatt, även om gränssnittet har uppdaterats något. Ljudet är som vanligt ganska dött, några småljud i matcherna, annars så inget utmärkande. Men å andra sidan är det inte ljudet eller grafiken som är moroten i detta spel...

 


Slutkommentar:

 

Detta är ett riktigt bra och solitt spel, som kan få den mest inbitna att tänka "bara en stund till". För även om det är tidskrävande och stort, på alla nivåer. Så finns det inget bättre än att komma till slutspel med sitt favoritlag, efter att sett efter ekonomin, lagsammansättningen och långa säsonger med annat pulande.

Detta spel rekommenderas högt för alla strategiska taktiker, med smak för fotboll.

 


 

 


SLUTBETYG

 


Välkommen till min recensionssida för spel!

Här ska recenseras en salig blandning av spel, från olika tidsperioder och plattformar (även om merparten kommer vara på PC)

Håll andan! Nu kör vi!

RSS 2.0