September en månad att minnas
Ja, det har varit en tuff månad i september. Med allt från sjukdom till grejer i familjen.
Helt enkelt en jobbig månad som inte alls blivit så som man hoppades att september skulle bli.
Pim och jag har haft det svårt på sistone, men det ser lite ljusare ut nu. Vi har pratat ut ganska mycket, och även om det är jobbigt, så ser vi ändå ljuset i tunneln.
Vi håller det just nu för oss själva, vad exakt som ligger bakom detta, med respekt för både min, Pims och barnens skull. Men som sagt, vi arbetar på det.
I övrigt så har månaden innehållit en spelning, dagen efter min födelsedag, vilket gick bra. Dumt nog var jag ouppvärmd och det var i en ladgård, vilket resulterade i att jag blev först förkyld, och sedan fick i princip lunginflammation. Jag borde ha tänkt på det då, men var dum nog och förberedde mig dåligt.
Jag blev följdeaktligen sjuk och var borta från jobbet, samtidigt som detta med Pim togs till sin spets.
Tack och lov så blev båda grejerna bättre, även om sjukdomen tack och lov fick behandling och är så gott som "vilande", så att säga.
Ja, och sen fyllde jag och Julia år. Julia fick ett fint kalas, och för första gången så kom hennes kompis Miranda över, vilket gjorde hennes kalas till ett superkalas. Och inte bara för alla de underbara presenter hon fick av släkt och vänner.
Jag firade väldigt försynt.....eller firade och firade. Pim jobbade den dagen, visade det sig, och med hur det var mellan oss, så fick det räcka med lite blommor och en slant. Dock bör sägas att min vän Danny ändå kom och hade med sig en present.
Jag fick av honom "Hitchcock Collection" vilket är en film samling med några av Hitchcocks mest klassiska filmer. Mumma helt enkelt för en liten filmnörd.
Och visst det var inte mycket men jag är
nöjd under omständigheterna. Man måste ändå vara glad för det man får, och jag fick betydligt mer än jag hade trott jag skulle få.
Det får man tacka för.
Så nu då....ja vi trycker vidare, allt mer in i höstens gälla färger, och jag hoppas kunna ha en mer uppskattad vinter.
Vi får la se hur det blir helt enkelt.
Rock on!
Helt enkelt en jobbig månad som inte alls blivit så som man hoppades att september skulle bli.
Pim och jag har haft det svårt på sistone, men det ser lite ljusare ut nu. Vi har pratat ut ganska mycket, och även om det är jobbigt, så ser vi ändå ljuset i tunneln.
Vi håller det just nu för oss själva, vad exakt som ligger bakom detta, med respekt för både min, Pims och barnens skull. Men som sagt, vi arbetar på det.
I övrigt så har månaden innehållit en spelning, dagen efter min födelsedag, vilket gick bra. Dumt nog var jag ouppvärmd och det var i en ladgård, vilket resulterade i att jag blev först förkyld, och sedan fick i princip lunginflammation. Jag borde ha tänkt på det då, men var dum nog och förberedde mig dåligt.
Jag blev följdeaktligen sjuk och var borta från jobbet, samtidigt som detta med Pim togs till sin spets.
Tack och lov så blev båda grejerna bättre, även om sjukdomen tack och lov fick behandling och är så gott som "vilande", så att säga.
Ja, och sen fyllde jag och Julia år. Julia fick ett fint kalas, och för första gången så kom hennes kompis Miranda över, vilket gjorde hennes kalas till ett superkalas. Och inte bara för alla de underbara presenter hon fick av släkt och vänner.
Jag firade väldigt försynt.....eller firade och firade. Pim jobbade den dagen, visade det sig, och med hur det var mellan oss, så fick det räcka med lite blommor och en slant. Dock bör sägas att min vän Danny ändå kom och hade med sig en present.
Jag fick av honom "Hitchcock Collection" vilket är en film samling med några av Hitchcocks mest klassiska filmer. Mumma helt enkelt för en liten filmnörd.
Och visst det var inte mycket men jag är
nöjd under omständigheterna. Man måste ändå vara glad för det man får, och jag fick betydligt mer än jag hade trott jag skulle få.
Det får man tacka för.
Så nu då....ja vi trycker vidare, allt mer in i höstens gälla färger, och jag hoppas kunna ha en mer uppskattad vinter.
Vi får la se hur det blir helt enkelt.
Rock on!
Kommentarer
Trackback