Magiska 30 minuter!
Vad är det som gör något bra. För även om man i efterhand ser dess brister, så infinner sig ändå en magisk känsla i kroppen.
Vi hade igår spelning på Kåren, med allt vad det innebär.
Jag var förvånansvärt nervös innan. Man kände sig liksom svag i kroppen, och var allmänt nervös.
Frågor som;
- Kommer jag verkligen palla det här?
- Kommer jag tappa bort mig?
- Kommer dom skratta och tänka mig fånig?
- Kommer jag hitta ord för de tillfällen när musiken ej är igång?
Och så vidare....
MEN även om vi startade lite skakigt (vi gjorde soundcheck på scen) så började musiken, och det kändes bra (för mig iaf). Låtarna låg såpass bra att jag helt enkelt inte behövde oroa mig för felsägningar.
Bara det var befriande....(självklart var det nåt sluddrande ord, men 99% säkerhet fanns där)
Vi gick dock på senare än planerat, pga av teknikfel. Det var nåt strul som gjorde att bandet före oss inte kunde spela med gitarren. Detta hände olyckligtvis även oss, och framförallt vår gode gitarrist Andreas. Dock under en kort låt, där vi andra i bandet fortsatte och helt enkelt gjorde låten gitarrlöst. Det funkade.....och gav mig mycket tingel i kroppen.
Sedan till efterkommande låt så gick vi igång igen. Sen fortsatte vi, energiskt pumpande men med även en stunds lugn låt (Enveloping darkness) i mitten. Musiken flödade, jag lät mig bäras iväg, och för allt som inte lät bra...så fanns det mer feeling.
MEN spelningen var som sagt inte felfri rent objektivt. Ljudvolymerna var konstiga, med dålig medhörning och volymer allt för höga på vissa instrument än andra.
Men ändå....i slutändan, så baserar jag denna spelnings "framgång" på hur jag känner/kände mig.
Det kändes magiskt!!!
Tack till alla som kom och lyssnade!
Apropå nånting helt annat magiskt - Här är en bild på min fina familj! :D
MEN även om vi startade lite skakigt (vi gjorde soundcheck på scen) så började musiken, och det kändes bra (för mig iaf). Låtarna låg såpass bra att jag helt enkelt inte behövde oroa mig för felsägningar.
Bara det var befriande....(självklart var det nåt sluddrande ord, men 99% säkerhet fanns där)
Vi gick dock på senare än planerat, pga av teknikfel. Det var nåt strul som gjorde att bandet före oss inte kunde spela med gitarren. Detta hände olyckligtvis även oss, och framförallt vår gode gitarrist Andreas. Dock under en kort låt, där vi andra i bandet fortsatte och helt enkelt gjorde låten gitarrlöst. Det funkade.....och gav mig mycket tingel i kroppen.
Sedan till efterkommande låt så gick vi igång igen. Sen fortsatte vi, energiskt pumpande men med även en stunds lugn låt (Enveloping darkness) i mitten. Musiken flödade, jag lät mig bäras iväg, och för allt som inte lät bra...så fanns det mer feeling.
MEN spelningen var som sagt inte felfri rent objektivt. Ljudvolymerna var konstiga, med dålig medhörning och volymer allt för höga på vissa instrument än andra.
Men ändå....i slutändan, så baserar jag denna spelnings "framgång" på hur jag känner/kände mig.
Det kändes magiskt!!!
Tack till alla som kom och lyssnade!
Apropå nånting helt annat magiskt - Här är en bild på min fina familj! :D
Kommentarer
Trackback
