2 goda ting :)

Det har varit en jobbig vecka för familjen men nu så kommer lite nya roliga ting. Häromdagen ringde Manpower och frågade om det vore intressant med ett butiksjobb ( vilket jag alltid velat testa på) så jag kan kanske redan komma att börja med det på måndag. Vi får se:)

Andra saken är att vi i helgen har fått en riktig god chans för bandet då vi får en producent att göra en singel låt åt oss. Det ska bli riktigt gött!!! Vi ska spela in en melankolisk skön låt som heter "enveloping darkness". Den skiljer sig lite från våra "vanliga" låtar med en tillbaka hållen stil och fokus på piano. Jag tror att Max, vår keyboardist t.o.m ska spela in den på flygel. Hur som helst, vi ska in i studion igen o det ska bli gött oxå!

Aja nu måste jag gå o kamma mig! Tjingeling!

När ens nära och kära dör....långt borta....

...är något som jag själv märkt av nu. Dock är det ej någon i min familj utan i Pims.
När hon växte upp så jobbade hennes mamma konstant och alltid på annan ort. Därför växte hon upp med sin mormor Mon. I 20 år bodde, levde och tog Mon hand om Pim.
Hon var i praktiken en substitut mamma.
Igår dog hon i eftersviterna av en ytterliggare stroke.
På andra sidan jorden.
Den smärtan hon känner av att inte kunna vara där under tiden som hennes mormor nyligen insjunknade har tidigare tärt mycket på henne. Men när vi idag fick reda på att hon gått bort. Så är hon förstårligt nog otröstlig.
Hon vill naturligtvis åka dit för att åtminstone delta i begravningen. För att en sista gång kunna se hennes mormor.
Men det går naturligtvis inte.
Vi var ju åtminstone nere i Mars....så hon hann se hennes mormor en sista gång. Men som är i livet så hinner man aldrig med allt. Och även om hon försökte vara med Mon, så sprang tiden iväg. Och Mon var redan då ganska långt gången i den tidigare stroken hon hade i våras. Hon jiddrade ord som ingen i familjen förstod, men hon var ändå med från och till.
Nu har hon dock gått bort. Denna kvinna som uppfostrade Pim. Som lärde henne att ta hand om sig själv. Och göra rätt för sig.
Pim har berättat hur hon tillsammans med hennes mormor redan i ung ålder arbetat hårt. Redan vid nio års ålder så var Pim med mormor när de gick långa turer upp i de bergen som finns i norra thailand. För att plocka svamp och sälja. Även gått upp till de vattendrag som fanns där för att fånga den fisk som gick att fånga.
Hon satte grunden till vad som är min fru idag. En kvinna som mår dåligt av att inte kunna jobba och verkligen vill göra rätt för sig.
Alla dom gånger som vi fått pengar av olika skäl från mina föräldrar så har hon varit den som i dagar gått med samvetskval, funderandes på hur vi ska betala tillbaka.
Detta är ett arv från hennes mormor. Men oxå de goda minnena hon har. Nu kan jag inte rabbla upp alla...då jag helt enkelt knappt känner till nån av dom. Men en hon har berättat om är att hon som liten älskade att sitta i ett  mango träd, äta frukt och vara för sig själv.
Men att den enda som visste var hon fanns var mormor Mon, som alltid tycktes hitta henne för när det var dags att gå hem.
Jag vill göra allt jag kan för min fru. Men både hon och jag vet att vi inte kan åka till thailand för begravningen. Ej heller hjälpa till för de kostnader som begravningen medgör. Något som tär henne enormt då mormor ändå tog hand om henne i livet.
Jag håller tyst minut när jag ser min fru, och försöker hjälpa henne i den mån jag kan.
Man kommer säkerligen igenom detta oxå.....men frågan är om hon blir för bitter över att inte vara med begravningen?
En fråga till de få som läser...
Skulle ni försöka ordna så (om detta gällde er) att ni kunde skicka åtminstone ner henne till thailand, för begravningen oavsett hur ni gick till väga för att få ihop pengar till resa?
Hmm.....jag har redan ett svar....men vore intressant med andra synbpunkter oxå (högst diskret från min fru sett naturligtvis. Hoppet är det sista som överger ändå)
Tills dess....
Hade bra och hörs igen snart.
...är något som jag själv märkt av nu. Dock är det ej någon i min familj utan i Pims.

När hon växte upp så jobbade hennes mamma konstant och alltid på annan ort. Därför växte hon upp med sin mormor Mon. I 20 år bodde, levde och tog Mon hand om Pim.

Hon var i praktiken en substitut mamma.

Igår dog hon i eftersviterna av en ytterliggare stroke.

På andra sidan jorden.


Den smärtan hon känner av att inte kunna vara där under tiden som hennes mormor nyligen insjunknade har tidigare tärt mycket på henne. Men när vi idag fick reda på att hon gått bort. Så är hon förstårligt nog otröstlig.

Hon vill naturligtvis åka dit för att åtminstone delta i begravningen. För att en sista gång kunna se hennes mormor.

Men det går naturligtvis inte.

Vi var ju åtminstone nere i mars....så hon hann se hennes mormor en sista gång. Men som är i livet så hinner man aldrig med allt. Och även om hon försökte vara med Mon, så sprang tiden iväg. Och Mon var redan då ganska långt gången i den tidigare stroken hon hade i våras. Hon jiddrade ord som ingen i familjen förstod, men hon var ändå med från och till.


Nu har hon dock gått bort. Denna kvinna som uppfostrade Pim. Som lärde henne att ta hand om sig själv.
Och göra rätt för sig.

Pim har berättat hur hon tillsammans med hennes mormor redan i ung ålder arbetat hårt. Redan vid nio års ålder så var Pim med mormor när de gick långa turer upp i de bergen som finns i norra thailand. För att plocka svamp och sälja. Även gått upp till de vattendrag som fanns där för att fånga den fisk som gick att fånga.

Hon satte grunden till vad som är min fru idag. En kvinna som mår dåligt av att inte kunna jobba och verkligen vill göra rätt för sig. Och göra allt för familjen.

Alla dom gånger som vi fått pengar av olika skäl från mina föräldrar så har hon varit den som i dagar gått med samvetskval, funderandes på hur vi ska betala tillbaka.

Detta är ett arv från hennes mormor. Men oxå de goda minnena hon har. Nu kan jag inte rabbla upp alla...då jag helt enkelt knappt känner till nån av dom. Men en hon har berättat om är att hon som liten älskade att sitta i ett  mango träd, äta frukt och vara för sig själv.

Men att den enda som visste var hon fanns var mormor Mon, som alltid tycktes hitta henne för när det var dags att gå hem.

Jag vill göra allt jag kan för min fru. Men både hon och jag vet att vi inte kan åka till thailand för begravningen. Ej heller hjälpa till för de kostnader som begravningen medgör. Något som tär henne enormt då mormor ändå tog hand om henne i livet.

Jag håller tyst minut när jag ser min fru, och försöker hjälpa henne i den mån jag kan.

Man kommer säkerligen igenom detta oxå.....men frågan är om hon blir för bitter över att inte vara med begravningen?

En fråga till de få som läser...

Skulle ni försöka ordna så (om detta gällde er) att ni kunde skicka åtminstone ner henne till thailand, för begravningen oavsett hur ni gick till väga för att få ihop pengar till resa?

Hmm.....jag har redan ett svar....men vore intressant med andra synbpunkter oxå (högst diskret från min fru sett naturligtvis. Hoppet är det sista som överger ändå)

Tills dess....
Hade bra och hörs igen snart.

Sitcoms; ett gissel i tv världen!

För er där ute som under en kväll vill se lite på tv och relaxa finns idag inte mycket mer än sitcoms att se på.
Och idag så finns direkt inga bra.

Om man ser på några exempel...

According to Jim (eller Jims värld) på svenska... är ett praktexempel på vad många ser USA vara.
Ett land befolkat av korkade macho gubbar som hela tiden blir motbevisade av sin snygga fru. Varför har alla tv-män jämt snygga fruar för övrigt. I alla fall snygga i jämförelse....

Jims värld är en patetisk serie där maken (en komplett idiot med patriotiska underlag) hela tiden ställer till med saker och där frun får försöka få honom att inse den dagliga dosen av moralkaka i varje avsnitt. Han har för övrigt en ännu mer korkad kompis. Den här serien förbryllar mig verkligen.

Den höll i ovanligt många säsonger, när den egentligen varken levererar någon underhållande timing rent komiskt eller ens bra situationskomik. Allt ligger ett par meter under ett lager av patriotisk smörja, moraliskfishumor och tråkskådespelare. Denna serie visar egentligen bara att USA under senaste åren enbart levererat undermåliga serier i övrigt, för att denna serie ska kunna överleva.....

John Belushi snurrar i sin grav när hans bror smutsar ner tvtablån med denna sörja av serie.....

En andra serie är Två och en halv män. Där en prudentlig, anal man och hans unge flyttar in hos sin kvinnojägare till bror. Serien har även den ett antal poänger den försöker förmedla, men funkar inte riktigt jämt.
Dock så har Charle Sheen en bättre komisk timing vilket får serien att hålla vid liv. Men annars så försöker egentligen serien mest vinna på pinsamheter från brodern Alan, och knasigheter från sonen. Annars är det en ganska tom serie....Men helt okey om man slötittar lite nån gång....

Sen finns det serier som är betydligt mer nischade (även om de har i mångt o mycket appeal för övriga människor med)

Ta t.ex "The big bang theory" som handlar om ett gäng nördar och en snygg tjej som flyttar in intill dom. Självklart blir en liten nörd kär och sen så är det kulturkrasch. Till seriens kvaliteter så sticker persongalleriet ut mest. Det är en nörd (eller fysiker antar jag) som heter Sheldon som ändå är en karaktär som jag inte känner jag sett nån annan stans. Förvisso en sterotyp även det.....men ändå förhållandevis fräsch i jämförelse med andra serier. Denna serie har dock lite problem med....självklart följer moralkakor och predikningar även här, men främst faller den nog på grund av sin nisch. Då den tar upp ämnen som serietidningskunskap, datakunskap, spelande och liknande....

Idag finns det begränsat med serier.....men dock så sänds repriser dagligen av gamla serier. Här följer en kort blandning av serier och info om bra eller anus.
Frasier - kvalitetsserie med bra och intressanta karaktärer som hamnar i konstiga situationer. Roligt faktiskt!
Seinfeld - En klassiker som har tacksamt få moralpredikningar som dessutom alltid är rolig. Dock så är första säsongerna bäst. Sen blev det lite för mycket.
Alla älskar Raymond - Poänglös familjesitcom med extremt mycket predikningar och dåligt agerande. Bottennapp!
That 70s Show - Kul serie i intressant miljö. Första säsongerna var klockrena. Rekommenderas.
Scrubs - Verkligen knasig och fånig serie som ändå har ljusglimtar från o till. Bryter mallen för sitcom dessutom. Kul i små doser.
Vänner - En upphausad serie som vann mycket på grund av sitt goda skådespeleri och intressanta karaktärsgalleri. Dock ganska så "vanlig" sitcom egentligen. Men gör många rätt....
Fresh Prince i Bel Air - En gamling som än visas. Har inte åldrats bra, fast Will Smiths komik lyser igenom bra fortfarande.
Huset Fullt - Förmodligen en av världshistoriens sämsta serier. Platt, tråkig, humorlös och fruktansvärd. Se ej!
Will & Grace - Försök till att vara udda som inte funkar. Ändå ett dussinserie....
How i met your mother - Ett försök till ny approach, som faller igenom för det mesta. Dock så har den Barney karaktären som är kul.....synd att resten suger dock.
Drew Carey show - En bra serie även om huvudrollen inte direkt är bra skådis. Däremot så är humorn klockren. Inte konstigt då Drew Carey är riktigt bra komiker. (Dom hade live avsnitt....men gör sånt :)   )
Tredje Klotet från solen - Bra serie med riktigt bra skådespelarensemble. Har bra tanke och faller oftast rätt ut. Helt ok.
Kungen av Queens - Skit! Dåligt upplägg, dåliga skådisar och ännu sämre manus. Dret....(f.ö ännu en serie med en man med snygg fru. Mannen är f.ö smått korkad och as....rund....så att säga)
The Nanny - En egentligen dussinserie med en fruktansvärd irriterande kvinna i huvudrollen. Har dock några bra bikaraktärer (t.ex butlern) som gör den sevärd.
Dharma & Greg - Hippy tjej möter advokat. Konstig kärlek uppstår. Och därifrån även situationskomik. Bra i början av serien.....sen mest samma samma....
Våra Värsta år - En kult serie, som verkligen levererar. Udda galleri men ändå familjärt. Idag något daterat men sevärt ändå.
Ellen - Vinner mycket på Ellen DeGeneres goda komiska talang. Dock inget märkvärdigt egentligen. Men kul när man hittar den :)
Cheers (Skål) - Kult serie med bra ensemble. Något utdaterad idag dock....humorn ibland bra, ibland sådär.

Listan är lång....och detta är enbart amerikanska serier ovan.

Det finns även en god portion brittiska sitcoms ( i regel betydligt bättre) T.ex...
Pang i bygget - Kan inte bli mer kul än detta. Se detta!
Red Dwarf - Nyengelsk kul serie som är fruktansvärt kul och knasig! Ett måste!
The young ones (Hemma värst) - Klassisk serie med blandad kvalitet. Dock kult på hög nivå och bisarr humor.
Helt Hysterisk - En rolig serie med två damer som är fåfänga utav h-vete. Riktigt kul ibland....
Skenet bedrar - En torr och fantastiskt humorlös serie om en dam och hennes gubbe som hela tiden försöker vara märkvärdiga. JObbig att se på i regel....
Utöver alla dessa serier finns så klart även svenska sitcoms. Men då vi aldrig gjort en enda bra sådan så tar jag upp enbart ett par exempel.
Rena rama rolf - Enbart rolig IBLAND pga Robert Gustafsson. Annars fruktansvärt pinsam och poänglös.
Svensson Svensson - Dynga med stort D. Tråkig, humorlös och folklig....
C/O Segemyhr - Gäsp! När ska det bli roligt? Ingen aning varför dom fick pengar för att göra denna!?
En ängels tålamod - Kommer nån ihåg denna serie? En ängel ramlar ner på jorden (Peter Settman) och ska lära sig leva med människorna. Fruktansvärt försök...
En Fyra för tre - Nog en av de sämsta som gjorts i sverige. Pullinuttigt och fjantigt och orkeslöst. Enbart Björn Gustafsson sevärd.

Jaja.....jag vet.....jag spiller galla över det mesta.....men alla har vi olika smak :)

Men nu räcker det....hade gött!

Filmnörden måste få sitt!


Jag är en filmnörd (o nörd inom enhel del andra områden).

För nån vecka sen så fick jag en bluray spelare som värdigt höll sin plats under platttvn.
Men nåt fattades....Jo filmer såklart.
Nu har jag dock hållit tillbaka....och kunde först idag köpa mig en film.

Just enbart för att provsmaka enheten så köpte jag mig en animerad film som heter Surfs Up.

En helt okej Dreamworks rulle som verkligen gör sig bra på bluray. Man kan inte annat än supa in sig känslan och kvaliteten hos animerade filmer när man kan se dom högupplöst.

Även en lekman lär se skillnad. Och även om alla alltid vänjer sig vid nya standarder, så är det ändå himla svårt att gå tillbaka.

Har man än gång fått körkort, så cyklar man helt enkelt mycket mindre.

Har man än gång fått dvd spelare, så slänger man vhs spelaren.

och har man än gång fått bluray spelare så använder man den istället fullt ut.

Många lutar sig nog tillbaka, fnyser och säger att "det kommer alltid nåt nytt om ett par år" förstår inte. Och lär aldrig förstå heller.

Det är i nuet som vi lever. Det är nu som vi ska upptäcka, finnas och njuta.

Så det må vara vad som helst. Ny mobil, ny bil, ny dator, nytt jobb, nya trummor, nya prylar i allmänhet som höjer tillvaron något.......detta är saker som ändå kommer ses som standard, och därför ska njutas av när de kommer.

Nu säger jag inte att alla ska ut o köpa en blurayspelare.....MEN om ni har som mig ett filmintresse, så kan det mycket väl vara en första animerad bluray film som får er törst efter mer filmer och ny teknik att blomma ut i kunskap. Kunskap i ny teknik är ett sätt att överleva.

Allt går framåt. Antingen är man med i svängarna eller så stannar man kvar i dåtiden och suckar när "den nya tidens teknik" poppar upp.

Jag vill ha nytt.....uppleva nya saker och tekniker.....och vara delaktig.

Vill ni?

(Visst blev det extra flummigt idag....men vad tusan.....det är sent.)

Hade gött!

ps. Jag vill fortsätta mitt Hellboy samlande......suck....vill ha båda hellboy rullarna högupplöst.......och de nya batman rullarna....och Terminator serien.....och den....och den....och den....osv

RSS 2.0