Hösten är på ingång...
Man märker det i träden, i vinden, i kylan.
Hösten smyger sig långsamt in i våra vrår och skrymslen. Hösten innebär många saker, men för mig så är det alltid en aning melankoliskt.
Långsamt så tappar landet sina gröna och lummiga färger, och övergår i ett rostigt orange färgat landskap, för att sedan falla till marken. Likt ett löfte om sommar som aldrig hålls. Ett löfte som leder till besvikelse....varje år.
För mig så är hösten enbart en övergångsperiod. Från sommarens grönska till vinterns karga, kala och livlösa yttre. Med hösten ser man allt som under året byggts upp, vissa och falla till marken. Verkligen sorgligt att se...
Man får helt enkelt hitta egna ljusglimtar i ens liv, likt födslar, födelsedagar och högtider.
Visst har säkerligen hösten några fördelar....men inga jag kan komma på i alla fall...
Nåväl....efter regn och snö kommer våren. En årstid jag tycker om. Allt kommer tillbaka till liv igen....i sin egen lilla takt.
Hösten smyger sig långsamt in i våra vrår och skrymslen. Hösten innebär många saker, men för mig så är det alltid en aning melankoliskt.
Långsamt så tappar landet sina gröna och lummiga färger, och övergår i ett rostigt orange färgat landskap, för att sedan falla till marken. Likt ett löfte om sommar som aldrig hålls. Ett löfte som leder till besvikelse....varje år.
För mig så är hösten enbart en övergångsperiod. Från sommarens grönska till vinterns karga, kala och livlösa yttre. Med hösten ser man allt som under året byggts upp, vissa och falla till marken. Verkligen sorgligt att se...
Man får helt enkelt hitta egna ljusglimtar i ens liv, likt födslar, födelsedagar och högtider.
Visst har säkerligen hösten några fördelar....men inga jag kan komma på i alla fall...
Nåväl....efter regn och snö kommer våren. En årstid jag tycker om. Allt kommer tillbaka till liv igen....i sin egen lilla takt.
Kommentarer
Trackback
