Fredrik Olssons Blogg

För fyra fem år sen så hade min katt Rufus problem. Han hade urinsten. Detta är något som är allvarligt då det i regel kan föranleda avlivning.

Så häromnatten så skrek o gnydde han som bara den. Han försökte kissa; överallt, i kattlåda och i alla rum.

Ohållbart blev det i morse, då han fortfarande inte blivit bättre. Jag befarade det värsta med tanke på hans bakgrund.


Jag som naturligtvis skulle börja första dagen på ett nytt projekt var naturligtvis tvungen att se över detta.

Jag ringde hit och dit, försökte få kontakt med det ena och andra. Sedan fick jag tag på ett ställe dit vi kunde komma in för att se över situationen. Så jag chansa o åkte helt enkelt.

Efter en evighet så fick vi till slut komma in.


Efter lite snack så visade det sig dock vara bättre än jag trodde (även om det naturligtvis är fortfarande under behandling).

Han har urinvägsinfektion kan man säga, och har nu fått antibiotika och en söt krage :D


Så nu är det antibiotika som ska med en till synes stor sprutliknande mojäng sprutas in i hans mun två gånger om dagen, samt att se efter honom så han håller sig på lådan.


Suck.....jag var extremt nervös där ett tag..... Men nu är allt bra. Jag ska dessutom ta med ett urinprov tebaka till djurkliniken på måndag.


Stackars lilla Rufus...