Bistra tider...
Efter Pims mormor fick stroke (dom tror det är stroke iaf men inte säkra) så har hon blivit sämre och sämre. Det värsta är att just nu så verkar hon stå på kanten för att när som helst dö, och jag/vi/Pim kan inte hjälpa henne.
Detta gör min stackars fru alldeles till sig. Hon har alltid varit den som tagit hand om sin familj på alla olika sätt, särskilt ekonomiskt. Nu är det dessvärre som så att hennes mormor förmodligen kunde få bra hjälp men i och med att varken vi eller Pims morsa har några pengar, så kan vi enbart vänta in det oundvikliga.
Pim försöker hålla god min men faller allt för ofta samman i gråt, i och med att hon just varit uppuxen/uppfostrad av sin mormor. Vi har låtit skicka ner några tusen baht, till den mån vi kunnat. Men det räcker naturligtvis inte länge. Och vi kan inte heller skicka ner för mycket, för vi måste överleva själva....
Ja en riktig soppa. Just nu står vi med extremt lite pengar på banken och en något uppgiven stämning. Pim blir arg på sig själv för att inte kunna hjälpa familjen med allt de behöver. Detta i och med att hon alltid varit den som stått för fiolen hemma.
Jag har försökt spara från och till men utan bra resultat, och har lånat en ansenlig mängd pengar från olika håll.
Och nu när vi väl behöver pengar, så kan vi inte fixa några.....och det värsta är att någon förmodligen kommer dö på grund av det....
Ja herre gud......
Allt vi kan göra är att hoppas på det bästa........vad nu det kan vara....
Detta gör min stackars fru alldeles till sig. Hon har alltid varit den som tagit hand om sin familj på alla olika sätt, särskilt ekonomiskt. Nu är det dessvärre som så att hennes mormor förmodligen kunde få bra hjälp men i och med att varken vi eller Pims morsa har några pengar, så kan vi enbart vänta in det oundvikliga.
Pim försöker hålla god min men faller allt för ofta samman i gråt, i och med att hon just varit uppuxen/uppfostrad av sin mormor. Vi har låtit skicka ner några tusen baht, till den mån vi kunnat. Men det räcker naturligtvis inte länge. Och vi kan inte heller skicka ner för mycket, för vi måste överleva själva....
Ja en riktig soppa. Just nu står vi med extremt lite pengar på banken och en något uppgiven stämning. Pim blir arg på sig själv för att inte kunna hjälpa familjen med allt de behöver. Detta i och med att hon alltid varit den som stått för fiolen hemma.
Jag har försökt spara från och till men utan bra resultat, och har lånat en ansenlig mängd pengar från olika håll.
Och nu när vi väl behöver pengar, så kan vi inte fixa några.....och det värsta är att någon förmodligen kommer dö på grund av det....
Ja herre gud......
Allt vi kan göra är att hoppas på det bästa........vad nu det kan vara....
Kommentarer
Trackback
