Regntunga skyar....får en att drömma bort.
Jag vill allt för mycket vara i Thailand så här års...
Ligga på stranden med gassande sol och låta den härligt ljumma havsbrisen slå emot en. En sån där härlig dag brukar se ut som följande.
Först vaknar man upp till ljudet av barn som avlägset hörs bada i poolen. Man sätter sig upp på ett piggt och friskt sätt, just som att man vaknat upp från den bästa av sömnar. Långsamt hasar man sig in till köket, där man sedan slår sig ner och dricker en kall choklad mjölk. Man ser fridfullt ut genom altandörren ut på den lund och oas som är ens lägenhetspool och relax område.
Ett tidigt dopp i poolen får en att märkbart vakna till ytterliggare, då värmen i luften omärkbart verkar få en att bli slö.
Sedan tar man sig till receptionen och beställer en bil för att ta sig in i Pattaya.
Efter chaufförens bumpiga och hastiga färd in så når man det mest centrala distriktet inte allt för långt från Walking street. Här finns det hus på hus med mängder av försäljare av kläder, textiler och andra allehanda varor som är både fina som de är billiga.
Efter ett tags strosande i det enorma shoppingcenter som man först gick in i, så går man in i ytterliggare ett shoppingcenter. De verkligen löper av varandra, det ena större än det andra, med mer kufiska prylar än det första.
Alltid hittar man något, alltid kommer man hem med något nytt plagg. Så är det i Thailands slit-o-släng kultur. Allting finns för att användas och sedan snabbt bytas ut mot ett nytt plagg. Detta är dock något som alla i det thailändska samhället ser som självklarhet och är helt enkelt bara något normalt.
Nåväl, efter ett par timmars vandrande så slår man sig ro i en av "glasserierna". Detta är ett riktigt fint glass café kan man säga, där ens fantasi är det enda som stoppar en. Man beställer in en Thai-båt med färska frukter och specialskapat strössel. Med blicken på Pattayas långa beach, så börjar ens bad sinne att vakna.
Dags att dra till beachen i Jomtien...
Väl där så slår man sig ner i ett välplacerat sandsvall, tar sig en stol och beställer från strandstolsinnehavarens restaurang/uteställe. Det är naturligtvis så att över hela strandremsan som sträcker sig kilometer efter kilometer, så finns strandbord med stolar överallt. Dessa övervakas av specifika personer som i sin tur har ett visst område av stranden. De livnär sig förvisso på "falanger" (utlänningar), men gör så allt för ofta med en stor mottaglighet och öppenhet, och är allt som oftast förvisso beroende av denna verksamhet, men gör det allt för ofta med bra service.
Så där ligger man i solen, tiden går och rödheten på ens annars knallvita hy blir alltmer. Tid efter tid kommer den strandansvarige och frågar om man behöver något mer. Man beställer in lite Pasta bolognese, några cola, och avslutar med en hemmagjord milkshake. Milkshaken som för övrigt den strandansvarige springer över vägen till närmsta restaurang för att få det bästa för dig.
Man ger lite dricks och tar sig sedan i skymningen hem till lägenheten. Skymningen är dock 18.30 då detta är Thailand, så nu blir det nattlivs dags.
Först tar man sig hem till lägenheten där man byter till kvällskläder. Sedan bär det av till stadens nu aktiva leverne. Såväl uppvisningar av svärdslukare och eldkonstnärer får en att vandra från café till restaurang. Man njuter av en fin middag på en av Pattayas bästa restauranger. På kvällen så blir det disko dags, och med tanke på att man älskar att röra på sig, så blir det nattdisko. Även om nattdiskon håller på till 6 på morgonen (alla dagar i veckan f.ö) så tar man sig hemåt kanske runt 1 tiden.
Väl hemma i Jomtien, stannar man till i något av de favorithak man hittat. Tar och dricker lite (cola i mitt fall) och pratar med andra "falanger" om vad de sett och hört. Alltid intressant att träffa människor från hela världen och se hur de ser på saker.
Efter ett tags livliga diskussioner så tar man sig hemåt. Lägger sig ner i den stora sköna sängen, lyssnandes på AC:ns låga brummande, och faller in i en skön dvala.....
Så kan det se ut t.ex.....sen finns det naturligtvis även många aktiviteter, (surfning, vattenskidor, paraflying, crosscarts m.m) och saker att se (zoo, ripleys, Pattayas nattliv, live framträdanden) som kan även förgylla ens dagar.
Så här ser det för övrigt ut just där jag vaknar upp om mornar.....runt vår lägenhet i Jomtien.
Ja......jag vill tillbaka....
Ligga på stranden med gassande sol och låta den härligt ljumma havsbrisen slå emot en. En sån där härlig dag brukar se ut som följande.
Först vaknar man upp till ljudet av barn som avlägset hörs bada i poolen. Man sätter sig upp på ett piggt och friskt sätt, just som att man vaknat upp från den bästa av sömnar. Långsamt hasar man sig in till köket, där man sedan slår sig ner och dricker en kall choklad mjölk. Man ser fridfullt ut genom altandörren ut på den lund och oas som är ens lägenhetspool och relax område.
Ett tidigt dopp i poolen får en att märkbart vakna till ytterliggare, då värmen i luften omärkbart verkar få en att bli slö.
Sedan tar man sig till receptionen och beställer en bil för att ta sig in i Pattaya.
Efter chaufförens bumpiga och hastiga färd in så når man det mest centrala distriktet inte allt för långt från Walking street. Här finns det hus på hus med mängder av försäljare av kläder, textiler och andra allehanda varor som är både fina som de är billiga.
Efter ett tags strosande i det enorma shoppingcenter som man först gick in i, så går man in i ytterliggare ett shoppingcenter. De verkligen löper av varandra, det ena större än det andra, med mer kufiska prylar än det första.
Alltid hittar man något, alltid kommer man hem med något nytt plagg. Så är det i Thailands slit-o-släng kultur. Allting finns för att användas och sedan snabbt bytas ut mot ett nytt plagg. Detta är dock något som alla i det thailändska samhället ser som självklarhet och är helt enkelt bara något normalt.
Nåväl, efter ett par timmars vandrande så slår man sig ro i en av "glasserierna". Detta är ett riktigt fint glass café kan man säga, där ens fantasi är det enda som stoppar en. Man beställer in en Thai-båt med färska frukter och specialskapat strössel. Med blicken på Pattayas långa beach, så börjar ens bad sinne att vakna.
Dags att dra till beachen i Jomtien...
Väl där så slår man sig ner i ett välplacerat sandsvall, tar sig en stol och beställer från strandstolsinnehavarens restaurang/uteställe. Det är naturligtvis så att över hela strandremsan som sträcker sig kilometer efter kilometer, så finns strandbord med stolar överallt. Dessa övervakas av specifika personer som i sin tur har ett visst område av stranden. De livnär sig förvisso på "falanger" (utlänningar), men gör så allt för ofta med en stor mottaglighet och öppenhet, och är allt som oftast förvisso beroende av denna verksamhet, men gör det allt för ofta med bra service.
Så där ligger man i solen, tiden går och rödheten på ens annars knallvita hy blir alltmer. Tid efter tid kommer den strandansvarige och frågar om man behöver något mer. Man beställer in lite Pasta bolognese, några cola, och avslutar med en hemmagjord milkshake. Milkshaken som för övrigt den strandansvarige springer över vägen till närmsta restaurang för att få det bästa för dig.
Man ger lite dricks och tar sig sedan i skymningen hem till lägenheten. Skymningen är dock 18.30 då detta är Thailand, så nu blir det nattlivs dags.
Först tar man sig hem till lägenheten där man byter till kvällskläder. Sedan bär det av till stadens nu aktiva leverne. Såväl uppvisningar av svärdslukare och eldkonstnärer får en att vandra från café till restaurang. Man njuter av en fin middag på en av Pattayas bästa restauranger. På kvällen så blir det disko dags, och med tanke på att man älskar att röra på sig, så blir det nattdisko. Även om nattdiskon håller på till 6 på morgonen (alla dagar i veckan f.ö) så tar man sig hemåt kanske runt 1 tiden.
Väl hemma i Jomtien, stannar man till i något av de favorithak man hittat. Tar och dricker lite (cola i mitt fall) och pratar med andra "falanger" om vad de sett och hört. Alltid intressant att träffa människor från hela världen och se hur de ser på saker.
Efter ett tags livliga diskussioner så tar man sig hemåt. Lägger sig ner i den stora sköna sängen, lyssnandes på AC:ns låga brummande, och faller in i en skön dvala.....
Så kan det se ut t.ex.....sen finns det naturligtvis även många aktiviteter, (surfning, vattenskidor, paraflying, crosscarts m.m) och saker att se (zoo, ripleys, Pattayas nattliv, live framträdanden) som kan även förgylla ens dagar.
Så här ser det för övrigt ut just där jag vaknar upp om mornar.....runt vår lägenhet i Jomtien.
Ja......jag vill tillbaka....
Bättre förr?!
Folk tjatar om att det var bättre förr...
Tja, man kan väl alltid vara nostalgisk angående ens uppväxt, men saker var inte bättre förr.
Först och främst fanns inte internet, så ett sånt här medium som rent teoretiskt kan nås över hela världen höll sig på tals-avstånd.
Vad gäller värderingar så såg det naturligtvis inte så mycket bättre ut; under 1910-20 talet så lynchades fortfarande mängder av svarta runt om i ex. usa, även om detta inte är något som "världens bästa land" idag tar upp eller ens rekogniserar. Runt om i europa skedde det redan före krigstider folkmord i diverse platser, såväl romer som andra folkslag i olika länder.
Ta Rumänien som ex.; dom hade Nicolae Ceausescu som sin egen diktator långt in på 80-talet. I Spanien så härskade Francisco Franco där många många människor försvann om kvällarna.
Jag tar inte upp Hitler, med tanke på att krigstider aldrig kan ses som något bra...
Men de andra diktatorerna härskade i tider som inte direkt sågs som krigstid i europa.
Ja, saker var inte bättre förr. Det fanns så mycket mer ignorans och främlingsfientlighet, så att det lätt rann över.
Tänk på kristallnatten 1938, vilket fick många att starta ett nytt (och farligt) tänkande.
Ja, nu bladdrar jag på enbart om andra länder och annan tids värderingar, men faktum är; teknologiskt, värderingsmässigt och frihetsmässigt så är allt betydligt bättre idag.
Självklart kan man se på ens barndom i nostalgiskt skimmer, men se på följande bild, så ser du nog att det ändå kanske inte var så mycket bättre förr ;)
Tacka vet jag 2000 talet. (Snart blir det 10-talet igen, har ni tänkt på det?)
Tja, man kan väl alltid vara nostalgisk angående ens uppväxt, men saker var inte bättre förr.
Först och främst fanns inte internet, så ett sånt här medium som rent teoretiskt kan nås över hela världen höll sig på tals-avstånd.
Vad gäller värderingar så såg det naturligtvis inte så mycket bättre ut; under 1910-20 talet så lynchades fortfarande mängder av svarta runt om i ex. usa, även om detta inte är något som "världens bästa land" idag tar upp eller ens rekogniserar. Runt om i europa skedde det redan före krigstider folkmord i diverse platser, såväl romer som andra folkslag i olika länder.
Ta Rumänien som ex.; dom hade Nicolae Ceausescu som sin egen diktator långt in på 80-talet. I Spanien så härskade Francisco Franco där många många människor försvann om kvällarna.
Jag tar inte upp Hitler, med tanke på att krigstider aldrig kan ses som något bra...
Men de andra diktatorerna härskade i tider som inte direkt sågs som krigstid i europa.
Ja, saker var inte bättre förr. Det fanns så mycket mer ignorans och främlingsfientlighet, så att det lätt rann över.
Tänk på kristallnatten 1938, vilket fick många att starta ett nytt (och farligt) tänkande.
Ja, nu bladdrar jag på enbart om andra länder och annan tids värderingar, men faktum är; teknologiskt, värderingsmässigt och frihetsmässigt så är allt betydligt bättre idag.
Självklart kan man se på ens barndom i nostalgiskt skimmer, men se på följande bild, så ser du nog att det ändå kanske inte var så mycket bättre förr ;)
Tacka vet jag 2000 talet. (Snart blir det 10-talet igen, har ni tänkt på det?)
Armageddon eller bara mumbo jumbo.
Satt och läste lite på rasten om den kultur som var Mayakulturen.
Maya indianerna hade en väldigt utstuderad form av kalender form, som återspeglades i korrekt avgöring av datum och tidsbestämmelser.
Läs gärna mer här:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Mayakalendern
Det som dock slår en är att de är uppbyggda i något som kallas Cykler. En cykel består av ett bestämt antal dagar i relation till konjuktioner med venus med mera....Det är lite invecklat, jag själv sitter lite förvirrad när jag läser om det hela.
Men grovhugget kan man säga så här.
För den Cykel som är nu, som kallas Baktun så ska det enligt Mayakulturen följas av stora förändringar.
Dock gäller denna Cykel mellan 3114 f.Kr. till 2012 e.Kr.
Så enligt denna tidräkning, så kommer väldigt stora förändringar ske år 2012. Frågan är ju inte så mycket om detta är sant eller ej, men kan få en att kanske tänka till lite.
Om nu Mayakulturen för 5000 år sedan var så teknologiskt utvecklade att de kunde ta fram ett så exakt mätningssystem, och att de enligt andra källor, kunnas förutspå sin egen undergång, kan det då finnas någon form av sanning i det hela.
För min del så är jag förbehållet skeptisk, men min fascination över detta, kan ändå få mig att undra lite...
