Fredrik Olssons Blogg

 

  

Inom några dagar blir jag 33 år, en i sig anspråkslös siffra, men ändå en i raden av siffor som redovisar vår oundvikliga stegring/nertrappning i allt vad livet ger oss.

 

Vad gör jag nu idag då....har jag kommit dit jag tidigare siktat mot. Har jag fått det jag letat efter?

För tio år sedan, hade jag nyligen flyttat in i en tvåa i Varberga i Örebros enligt många, dåliga områden. Vad mina mål vid tillfället var; var fruktansvärt medelmåttiga och tafattiga. I alla fall enligt mig idag....

Jag levde efter devisen; dag till dag. Det som händer det händer. Unvikandes allt som verkade jobbigt att göra och i mångt och mycket gjorde de få saker som jag själv upplevde som underbart sköna. Men som så här efteråt verkade tarvliga och innehållslösa.

 

     

 

Och visst kan det även idag infinna sig nostalgi när jag tänker på denna tid. En tid av oansvar, otvunget liv med umgänge av vänner från dag till dag. Många minuter, timmar, dagar av slösande av liv. Kan det tyckas så här efteråt.

Mål; inga specifika, mer än att leva.

 

  

Så frågan; har jag kommit dit jag siktade på för tio år sedan. Tack och lov är svaret nej. 
Har jag fått det jag då eftersökte? Svaret är likaså där, nej och åter nej.


Varje minut, varje ögonblick består av val. Långsiktiga val, snabbtänkta val; oavsett så gör de intryck och förändring på ditt liv.

Mitt liv, mina mål, mina förväntningar, mina tankar om framtiden, blev för alltid förändrade, när jag träffade en vid tillfället blyg tjej, på andra sidan världen.

 

  

I ett ögonblick så fokuserades världen, på ett sätt som jag aldrig tidigare kännt. Färger som tidigare alltid sågs på med samma ögon, fick nu nya nyanser. Människor; vars öden letade sig över kontinenter, korsandes tid och rum kändes inte längre som något som bara fanns i sagorna.

Mål; allt och sen mer. Gott liv åt mina barn; önskan om att se världen; utforska nya utmaningar; avancera i arbetet; utvecklas och framförallt känna öppenhet inför nya människor och nya platser. Detta är några av de mål och utvecklande rent personligt som jag har idag.

 

Men som all rannsakning, så måste det finnas i grunden en tid som får stå som exempel på vad som vid nuläget bör jämföras med. Idag har jag dessa känslor och mål; som mycket väl om tio år kan se olika ut.


Men resan är en del av målet; målet är att uppleva, leva, njuta, gråta, utforska och framförallt förändras.


Utan dom (som jag nu upplever) oansträngda, slösande åren av drivande, så skulle jag idag inte uppskatta dagens målsatta, framtidsromantiserande tillvaro.